.

..or at lest I thought I did, but apparently I don't care.
Varför är det mycket lättare att säga saker än att faktiskt göra dom? När det händer någon annan så känns det så självklart vad den borde göra, och när man till slut bestämt sig för att också göra så i sitt eget fall så blir det inte så i alla fall.. Jag hade ju bestämt mig för att det var slut med det där, men tydligen mådde jag inte bättre utan det heller.. Jag börjar bli lite trött på att förlåta nu. Men jag är inte förvirrad längre, bara en aning sårad och irriterad. Men det ser ju fortfarande ljust ut, lika ljust som de tiotal gångerna innan..