Sometimes I just can't cope..

Ibland glömmer jag bort hur mycket du betyder, jag tänker inte på dig alls. 
Men sen minns jag, och det gör så ont. Ingen förstår hur ont det egentligen
gör, jag själv har till och med svårt att förstå.. Jag vågar inte inse det, mina
känslor skrämmer mig nästan. Men jag vill inte glömma, jag vill inte att
smärtan ska försvinna. Mina kinder må vara blöta och min syn suddig,
men du kommer alltid vara lika fin i mina ögon. Men ibland önskar jag
bara att jag kunde komma undan..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0