I'll be okay, I promise. I will.

Ibland kan man ju undra hur vissa tänker. Eller om de tänker överhuvudtaget. Med dessa funderingar åkte jag till skolan redan vid tio-halv elvatiden, enbart för att prata med Anneli. Blev en härlig pratstund, Anneli slapp göra sitt prov så hon hade en håltimme att slå ihjäl med mig. Gråta i skolan är rätt härligt, så länge man inte är ensam, då är det bara jobbigt. Epilera benen är som terapi för kroppen, smärtan är väldigt bekväm om man är lite deppig. Om alla hade haft en epilator i grundskolan skulle nog mycket färre tjejer ha skärsår på handlederna. Just sayin'. Om man inte är ute efter själva märkena då, då är det lite svårt.

Hade bara en lektion idag, engelska. Höll mitt tal om organdonation. Gjorde ingen megatabbe, mig veteligen. Hade inte världens sämsta uttal. Darrade inte på rösten. Eller i nån kroppsdel. Så det gick väl rätt bra för att vara en engelskaredovisning. Alla såg ut som att de skulle somna, eller nästan alla, men det är rätt standard för redovisningar i åtminstone min skola.

Vad händer i helgen då? Nån som har ett åh-jag-måste-träffa-Linnea-craving? Inte? Eller? Planerna för mig är lite lösa, ska baka med Anneli någon dag men vet inte riktigt resten.. Kanske krogen imorgon.. Kanske Amanda på söndag.. Åh, så många kansken.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0